Big brothers spam: Kontroversiella metoder i jakten på svenska narkotikaköpare

I Sverige fokuserar polisen en stor del av sina insatser mot brukare och köpare av narkotika. Detta sker samtidigt som landet plågas av en av Europas mest våldsamma narkotikamarknader, där både avrättningar och bombexplosioner blivit en del av vardagen. För att intensifiera polisens omoderna metoder har två nya lagar nyligen införts. Den ena lagen kriminaliserar försök till ringa narkotikabrott, medan den andra ger polisen och postpersonal rätt att genomsöka postförsändelser vid misstanke om narkotika. Så när stora delar av världen väljer att avkriminalisera och legalisera går Sverige i en helt annan riktning.

I och med dessa lagändringar har polisen börjat kontakta personer som beställt misstänkta försändelser eller vars telefonnummer har hittats i beslagtagna telefoner från gripna langare. Mottagarna av sådana kommunikation kan förneka kännedom om paket eller köp, men polisen har nu börjat genomföra hembesök. I Sverige kan polisen fabricera misstanke om narkotikabrott genom att hänvisa till tecken som röda ögon, vilket har lett till att vissa personer som öppnat dörren för polisen blivit anmälda och åtalade.

Utöver dessa hembesök har polisen även börjat skicka massutskick via SMS till personer vars nummer finns på listor från beslagtagna langartelefoner. Dessa SMS är ofta vagt formulerade på ett sätt som är avsiktligt och kan verka skrämmande, vilket skapar osäkerhet bland mottagarna. Syftet med dessa meddelanden är att avskräcka människor från att fortsätta med narkotika.

Ett uppmärksammat fall involverade en man som förekom på en lista för SWISH-betalningar (mobilbetalningar i Sverige) och åtalades i en rättegång. Mannen frikändes i lägsta instans då domstolen ansåg att det inte fanns tillräckliga bevis. Att bara finnas med på en ”SWISH-lista” räckte inte för en fällande dom. Trots detta fortsätter polisen att arbeta mot köpare av narkotika på samma sätt. Domen har överklagats

I Sverige går det att begära ut information från förundersökningar, vilket ledde till att en sådan lista med namn från en utredning läckte ut och publicerades på sociala medier. Detta offentliggörande har skapat stor uppståndelse och resulterat i att polisen nu vägrar att lämna ut fler listor.

Denna inriktning på att fokusera på brukare och köpare av narkotika har väckt debatt om hur rättsväsendet hanterar narkotikaproblematiken i Sverige. Kritiker menar att resurserna borde läggas på att bekämpa de större nätverken och stoppa den grova brottsligheten istället för att förfölja enskilda brukare. Samtidigt försvarar polisen sina metoder med att varje insats mot narkotika, oavsett nivå, bidrar till att minska marknaden och därmed den totala brottsligheten. Diskussionen om effektiviteten och rättvisan i dessa metoder fortsätter, medan våldet och osäkerheten på narkotikamarknaden består.