Kriget mot droger är fortfarande den dominerande inställningen hos många svenskar. Särskilt i mindre städer verkar polisen tro att de fortfarande kan utrota olagliga droger innan det är för sent, främst genom att rikta in sig på användare. Detta tillvägagångssätt fungerar också som ett sätt för brottsbekämpande myndigheter i hela landet att öka sin statistik och skapa en illusion av att lösa fler brott. Det är mycket lättare att gripa någon som tidigare dömts för innehav av små mängder – kanske för fjärde gången – än att ta itu med organiserad brottslighet och gäng.
Ett aktuellt exempel som lyfts fram i nyheterna är Gunnar Appelgren vid Södertäljepolisen. Han berättade för SVT att i Nykvarn genomför polisen riktade insatser, bland annat genom att göra razzior i bostäder och kräva urinprov från personer som misstänks för att köpa narkotika. Misstankarna grundar sig ofta på så kallade ”Swish-listor”, det vill säga uppgifter om mobilbetalningar till småskaliga langare.
I Sverige finns en utbredd mentalitet om att det ska vara svårt att vara narkotikamissbrukare. Följden blir att stigmatiseringen sällan ifrågasätts och att polisens agerande systematiskt snedvrider brottsstatistiken. Faktum är att över 90% av de narkotikarelaterade fallen gäller innehav eller eget bruk, medan endast ca 8% gäller försäljning. Dessa uppgifter kommer från BRÅ:s statistik 2023.
Mer om ämnet:
Sveriges pinsamma problem med det misslyckade kriget mot droger
Storebrors spam: Kontroversiella metoder i jakten på svenska narkotikaköpare